Lördag morgon och solen skiner i Stockholm, där jag befinner mig den här helgen.

Som vanligt vaknar jag långt innan de andra och har mina morgontimmar för mig själv. De senaste veckorna har varit smällfyllda med produktion; jag har avslutat arbetet med flera produkter, och idag har jag fingranskat all text och lyssnat igenom alla ljudfiler.

Det är många steg i varje produktion och mitt fantastiska team håller koll på alla trådar så att allt går så smidigt och snabbt som möjligt. Återigen tänker jag på dem med tacksamhet; de underlättar verkligen mitt arbete på ett helt underbart sätt.

Just när jag är klar med lyssnandet vaknar Olof, min son, och jag får njuta av att fika frukost med honom. Olof är alltid full av idéer, pigg på att tänka nytt och ett superbra bollplank för mig. Vi har kul och jag känner verkligen att han gillar och uppskattar sin mamma.

Continue Reading…

För en gångs skull läser jag min ”online” tidning direkt efter morgonskrivandet.  Jag brukar avstå från det och istället läsa den framåt eftermiddagen, för att bevara en positiv känsla under dagen.

Bombdåd planerade mot IKEA. Zlatan varnad och avstängd. Sydeuropéer slösar. ”Välj mig och USA ska styra världen” säger Romney. Julholts miss kan kosta statsministerposten. Kisspåse på toalösa tåg. Positiva jobbsiffror, men inte gott nog. Dubbel moms slår ut digitala företag… Rubrikerna, svarta och hårda, påkallar min uppmärksamhet; “klicka på mig!”

Hmm, undrar vilken rubrik jag ska klicka på, för att läsa något som är positivt, stärkande för själen, och får mig att starta dagen med glada tankar?

Jag väljer ”Första storsponsorn vågar förlåta Tiger! Det känns ju i alla fall som något positivt. Efter att ha läst att Tiger Woods skrivit på ett kontrakt med Rolex, troligtvis till en mycket mindre belopp än under storspelarens glansdagar, har jag varken en positiv eller negativ känsla i kroppen.  Det känns mer som ”Jasså?”.

Känner att jag måste klicka på ”Dubbel moms för digitala företag”. Det är ju det jag jobbar med så det berör ju mig och min verksamhet, tänker jag. Läsningen ger mig en orolig känsla av bestörtning. Det verkar ju helt sanslöst, det jag läser! En overklighetskänsla infinner sig.

Continue Reading…